sista augusti
regnet slår mot fönsterutorna och ett dovt smattrande ljud ekar i lägenheten.
Innanför dörren står 6 väskor och väntar på att få lite uppmärksamhet genom att bli uppackade. Men energin tog slut redan i trapporna. Jag är äntligen hemma. Har inte bott här sedan februari. Har alltså mer eller mindre levt i väskor (inte i som i men i iaf) i 6 månader. För er som inte gjort det kan jag berätta att det är tröttsamt.
så var sommaren över och förbi.
när bladen vissnar
och sommarn säger farväl,
då känner jag mig vilsen
vemod i min själ.
dags för inleda ett nytt kapitel.
nu börjar något nytt.