Jag arbetar eventuellt lite för mycket för mitt eget bästa. I lördags jobbade jag från 8-23 och i söndags 8-02. Hade ett par timmar lunch såklart, men energinivån just nu är inte på topp. På söndag när jag ställde väckning till måndag stod det 4h och 38 minuter. Lovely. Jag klagar inte, jag bara berättar? Det är så det är. 

 

Imorgon är jag ledig, det är fint, men det är typ 15 grader för varmt för att man skall orka göra någonting alls, det är för varmt på stranden, det är för varmt i vattnet, sanden kan man inte gå i utan skor, gör man det får man brännskador. När folk berättade för mig i juli att det kommer bli varmare i augusti trodde jag inte att det var möjligt, men det var det visst.

 

Jag vill ha regn, en massa regn, men får väl vänta en månad till, minst.

 

Klockan är 22, kanske det är tillräckligt för att gå och lägga sig? Egentligen vill jag dansa, men det orkar jag inte. Jag vill så mycket som jag inte orkar. Någon annan dag kanske jag orkar?

 

Jag längtar efter något som jag inte riktigt vet vad det är. Det är något jag inte har, men kanske är det något som jag behöver? 

 

Ibland känns allt så overkligt, bor jag verkligen i Alanya? Just nu är jag hemma, men är det mitt hem? Känns det som hemma? Det är som en bubbla som kan spricka när som helst.