Kapitel 53

Så var det kanske dags att inleda bloggandet här på Fuerteventura också.
Internet här på ön är rätt dåligt, fungerar till och från, mest från. Har bara internet när jag är hemma, vilket är när jag sover ungefär.
 
Jag trivs fint, och har så otroligt fint team. Sötaste kollegerna. Det gör så mycket när man trivs med dem man bor och arbetar med.
 
Det är mycket att lära sig, såklart. Hela Playitas resort är huge, såå mycket tider, priser, platser och bokningssystem och allt annat att hålla reda på. Många hotell nere i syd som jag har service på, och ska som vanligt veta allt. Nya utflykter att kunna sälja in och ge information om och hålla för den delen, i fredags körde jag en heldagsutflykten Fantastiska Fuerteventura och skulle prata om Fuerteventura i flera timmar, ön som jag knappt visste att den existerade för några veckor sedan. Det är mycket nu.
 
Att arbeta på en sportsresort är rätt nice! Folk är glada och höga på endorfiner typ, det är få klagomål. Alla går omkring svettiga i träningskläder, ingen röker och ingen dricker sig full.
 
Min första tanke när jag kom hit och såg ön var, ska jag verkligen vara här i ett halvt år? Ön ser inte ut för mycket, brun, grå och karg, men I kind of like it. Det är verkligen en speciell stämmning här på ön. Jag som trodde att alla Kanarieöar var fulla av turism och jobbiga inkastare. Här får man faktiskt vara ifred och hela ön känns genuin. Det karga vulkanlandskapet kanske bidrar till den lugna känslan. Det finns inga stora städer, bara riktigt små mysiga byar. Ibland känns det till och med lite öde. Det blåser, och det är hela tiden.
 
Det var väl mina iaktagelser so long.